Det börjar inte med en idé

Det börjar med ett obehag.
Något som skaver, något som saknas, något som aldrig riktigt fungerade.

Det börjar med ett försök att förstå varför man gör saker på ett visst sätt –
och varför det kanske skulle gå att göra dem annorlunda.

Idén kommer senare.
När man redan har börjat justera. Flytta på något. Skriva ner en fras i ett hörn. Testa en form som kanske inte håller.
Men som ändå förändrar något.

Det är lätt att tro att man måste ha en plan först.
Men det är oftare tvärtom. Man märker vad man försöker göra först när man är mitt i det.

Små Experiment föddes inte som ett projekt.
Det var bara ett behov: att undersöka det där som inte riktigt fick plats.
Att ge det en form. Inte för att visa upp – utan för att det skulle bli möjligt att fortsätta.

Så nej, det börjar inte med en idé.
Det börjar med ett behov. En gest. En motrörelse.

Idén får komma ikapp.